Centern besvärlig som vanligt

Ränderna går tydligen aldrig ur centern. De dåraktiga planerna att flytta riksantikvarieämbetet från Stockholm till småstaden Visby tilltalar centern, som motsätter sig att flytten stoppas. Dogmatisk "hela landet skall leva"-politik är inte förenlig med sunt förnuft, men sådant verkar inte bekymra centern:

Utflyttningen av Riksantikvarieämbetet till Visby ser ut att bli en av den nya regeringens första knäckfrågor.

Centern vill fortfarande ha en flytt medan den nya kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth, m, vill stoppa flyttlasset.

Som jag ser det så skall myndighetens funktion optimeras. Inget annat! En flytt kan ju enbart ha som syfte att vara bra för Visbybor -varav de flesta som gynnas antagligen idag inte ens bor i Visby! Några synergieffekter kan vi nog dessutom glömma. Det är ju inte en tillverkningsindustri precis...

---

P.S: RAÄs urval av 14 sevärdheter innehåller inget på Gotland. En tillfällighet?

Brottsförberedelse i Hänt i vecket 1993

Borelius förbereder det svåra brottet:
MARIA BORELIUS PLATSANNONS I HÄNT EXTRA
(Tack HAX!)
P.S: Tog en titt på sajten där bilden ligger, och kan bara säga att jag inte tar något ansvar för vad man kan få se om man surfar runt där..

Dags att gå på offensiven

Nu är jag trött på alla gnällmostrar på tidningarnas insändarsidor som gnäller på aliansens små justeringar av välfärdsstaten. De värsta av dem alla är de som bor på "glesbyggden" och "inte kan få ett jobb" och som därför "måste" leva på diverse bidrag. Vad jag anser om sådant kan sammanfattas rätt enkelt:

1. Det är inte någon rättighet att bo kvar på en ort där det inte finns jobb.
   
2. Det är oerhört fräckt att förvänta sig att någon annan skall försörja en bara för att man inte vill flytta.
   

Förhoppningsvis får detta åtminstone några sossar att tänka efter för en gång skull.

Aktivitet i Fittja

Är EU ett könsorgan?
Devrim Mavi, journalist och författare, talesperson för Feministiskt initiativ

Tid: 17.30-ca 20.30 inkl. paus med fika
Plats: Fittja Bibliotek
Gratis inträde

http://www.feministisktinitiativ.se/kalendarium.php?ID=1179

Förändring är jobbigt!

"Det liknar en krigsförklaring"
Gillar man inte politiken så är det "krig"!

Den stora stötestenen är att datasystemen måste byggas om.

Är viss politik inbyggd i datorerna?

- Ju mer vi får veta om förslaget, desto fler kommer att säga att det här går inte att genomföra.

Det går inte att ändra politiken!

- Vi har inte längre en könsneutral arbetslöshetsförsäkring.

Nu form av "könsneutralitet", där "de svaga" alltid är kvinnor?

11 frukter, varav 6 päron

I fruktskålen låg äpplen och päron.
Först hade vi 11 frukter totalt, varav 5 var äpplen. Hur många päron hade vi? Kunde fördelningen göras jämnare? (Halva frukter är inte en möjlig lösing!)

Sedan kastade vi bort två äpplen, för någon sade att de var ruttna, och lade i ett äpple och ett päron, för det fanns inte två lämpliga äpplen utan minsta lilla tryckmärken.

Hur många äpplen och päron har vi nu i skålen?

Jämo oroar sig för inget, som vanligt

P.S: Man kan ju hävda att i nyutnämningshänsende så har Reinfeldt hittills åstadkommit perfekt genusjämlikhet!

---

P.P.S:

"Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet och genusforskare, är besviken över att statsministern inte lyckats bättre med balansen.
– Det kan väl inte ha varit så svårt att hitta en kvinna. När man ser en man ser man alltid kompetens, när man ser en kvinna ser man osäkerhet och inkompetens, säger hon."

...Ehh??

Apropå diplomati..

Tragiskt är det ju när någon skämtsamt önskar en attack på Vita Huset -särskillt när det är på en diplomatisk tillställning på ambassaden i Washington:

- Ja, här i USA vet man ju aldrig var någonstans flygplanen hamnar! Men vi får hoppas att det där planet inte flyger hit . . . utan mot Vita huset.

Värre än att förolämpa ambassadens värdland är ju den uppenbara empatibefrielsen med de helt oskyldiga civila som intet ont anandes mördades på detta sätt. Uttalandet visar kanske hur det USA-fientliga nötandet i svenska media har påverkat en del svenskar?

Hur odiplomatiska får diplomater vara?

OK, visatjänsten på svenska ambassaden i London kanske inte är direkt en diplomatisk funktion, men ambassadens bemötande mot utlänningar är trots allt ofta Sveriges ansikte utåt. Man kan alltså förvänta sig åtminstone en att en aning energi läggs på att ge ett trevligt bemötande och god servicenivå. Särskillt på en ambassad i Europas största stad, och tillika en av världens viktigaste städer.

Mina egna erfarenheter från kontakter med den svenska ambassaden är att man inte blir direkt imponerad av någonting. Väntlokalen, för vänta brukar man få göra, är klart under den standard som en vanlig svensk bank skulle ha, och dessutom rätt trång. Personalen varierar från snipig till trevlig -ett lotteri, men åldern på personalen brukar ge ett rätt bra förhandsbesked om artighetsnivån. Öppettiderna är dåliga -särskillt med tanke på att London är en världsstad, mängden svenskar i London är mycket stort, och England är så nära Sverige.

Man undrar ju också vad personalen sysslar med när den inte har tid med jobbiga köande kunder? Det går nog åt en hel del kaffebönor...

Mina egna kontakter inskränker sig till passförnyande samt röstning.
Värre är det om man av någon orsak inte är svensk, och behöver visa. Från tillförlitligt håll har jag hört en ganska skräckartad historia om mängden papper, intyg och liknande som måste sammanställas för en visaapplikation. Och detta av någon som bor i UK och utan problem reser till USA. Man kunde tro att access till Sverige är lika attraktivt som ett passerkort till Fort Knox, med rätt att ta med sig så mycket man kan bära därifrån!

Senaste dumheten, som man bara nämner i löpande text på ambassadens websida, och som har införts utan förvarning, är att man måste ringa någon automatisk telefonsvarare (som kostar £1 i minuten!!) och skaffa en "appointment" innan man åker till ambassaden. Om man inte har med sin dyra kölapp så blir man tvärt avhyst -inga undantag! Inte ens om man har tagit ledigt från jobbet för att passa ambassadens snikna öppettider.

Hur pinsamt får det bli egentligen?

Dråpligt på s-info

Om man vill ha lite underhållning så kan det ofta löna sig att gå in på sossarnas sajt s-info och kolla runt lite. Här får en av s-info:s mer rabiata skribenter en skön läxa i vad det innebär att ha förlorat den tidigare så självklara makten:

De "nya" moderaterna - ett sedelärande exempel!
(Med reservation för s-info:s länkstabilitet.)

Här vänds det gamla eviga tjatet om att man skall påverka demokratiskt genom att gå med i "rörelsen" (oavsett om man vill bli sosse eller ej) tillbaka mot sossarna. Vill man vara med och påverka nu får man väl gå med i Moderaterna!

---

P.S: s-info är fortfarande en "no-go area" för oss i utlandet. Sossarna vill inte har en massa obekväma åsikter från folk som har sett något annat på nära håll än Sverige. Så man får nöja sig med att vara åskådare till spektaklet.

Alla sossar har inte blivit helt galna

Enstaka sossar behåller viss rim och reson i sitt tänkande, och vågar t.o.m kritisera sina egna när de far iväg i diverse mer eller mindre löjliga försök att få valresultatet annulerat. Erik Laakso skriver:

Inflation i namninsamlingar

"Visst är det möjligt att en andel av väljarkåren inte trodde att borgarna skulle klara av att genomföra sin politik och att de därför visade missnöje med vårt parti men vi har faktiskt inte ångervecka på ogenomtänkta beslut i vallokalen utan vi får dras med det vi får vare sig vi gillar det eller inte."

Som ett brev på posten

Det var väl inte helt oväntat att journalisternas pirayastimsliknande angrepp på några av de nyutnämnda ministrarna skulle sluta med lite skuldkänslor och introspektion. Martin Jönsson på SvD Näringsliv sammanfattar läget bra:

När läsarna säger ifrån

"Att avslöja övertramp och allvarliga lagbrott och kräva rimliga förklaringar är en självklar uppgift. Men när rapporteringen övergår i ett oregerligt drev, som inte längre förmår skilja på det nyhetsmässigt relevanta och det som är rykten, übermoralisk indignation, vanligt hederligt skitsnack och ideologiskt styrda kampanjer, då säger allmänheten ifrån."

"Och det är naturligtvis pinsamt för journalistkåren att medan flera av de största saknyheterna – relevanta sådana – tagits fram av bloggare, som s-debattören Magnus Ljungkvist, så är det de etablerade medierna som stått för de mest tveksamma incidenterna, från att betala barnflickor tiotusentals kronor för att ställa upp på intervjuer (mot arbetsavgift och kontrolluppgift?) till att referera uppgifter som kanske sagts i något privat sammanhang, men utan att ifrågasätta uppgiftslämnarens syften med att återberätta incidenten."

Tilläggas kan att inte bara enskillda journalister totalt tappade omdömet i sin frenesi att angripa regeringen, utan även hela redaktioner inklusive chefer verkade helt tappa förmågan att prioritera vilka nyheter som förtjänade att lyftas fram.

Den svenska skolan och hjärntvätt

Hur mycket hjärntvätt skall den svenska skolan syssla med, och vem skall stå för hjärntvättandet?

Det är ingen tvekan om att skolan har en roll att spela vad gäller fostrandet av våra barn. Den bör t.ex lära ut grundläggande umgängesregler, som att mobbning är fel och att man inte tränger sig i köer. Basala saker som av någon anledning den svenska skolan är dålig på att lära ut.

Vad den däremot inte bör syssla med är ideologibaserad propaganda. Här är ett skräckexempel:

Skattemyndigheten är stolt över sin indoktrinering

Jag citerar (min kursivering):

"Skattefusket kostar samhället cirka 100 miljarder kronor varje år i uteblivna skatter och avgifter. Hälften står svartjobbet för. För att ändra ungdomars alltför positiva attityd till svartjobb startade Skatteverket för tre år sedan en kampanj och reklambyrån TBWA anlitades för uppdraget.

Kampanjen har under åren bestått av reklamfilmer som gått på bio och tv, direktutskick till ungdomar och gymnasieskolor och mycket annat. I höstas fick skolorna en svart låda. I den finns en 30-minuter lång spelfilm, rekvisita för ett rollspel, lärarhandledning och fakta om skatter och svartjobb."

Jag vill i alla fall inte någonsin sätta mina barn i en skola som tillåter externa aktörer att ta in sitt material rakt in i skolan och där politiskt indoktrinera dem!

Lättare att andas nu i Sverige?

Många verkar tycka att det är lättare att andas nu efter att den gamla socialdemokratiska regeringen har vädrats ut. Lustigt nog verkar webenkäter i dagstidningarna tyda på att långt fler än de som faktiskt röstade på aliansen har förtroende för Reinfeldts regering. Om det beror på att de som röstar i webenkäter verkligen också i större utsträckning röstade på aliansen, eller om det beror på att många som inte vågade rösta på aliansen ändå tycker att det är skönt med förändring skall jag låta vara osagt. Ibland är det dock så att man är rädd för förändring, men känner sig befriad när förändringen väl är ett faktum!

Är svensk barnomsorg dålig för barnen?

I somras när vi var hemma på semester i Sverige så slog det mig hur ointresserade nästan alla barn var av att leka med vår "toddler" (rulting?). Över huvud taget verkade barnen leka med de de redan kände, och undvika andra barn. Här i England (åtminstone i mina regioner) tycker jag barnen generellt vill lära känna alla barn, oavsett vilka de kände förut. Snarast är nog barn här mer intresserade av nykomlingar än de de redan känner.

Frågan är vad orsaken är? Genetiska skillnader kan nog uteslutas. Att jag uppfattar saker med färgning är en möjlighet, men min fru upplevde samma sak. Jag misstänker istället att den omfattande dagisverksamheten har påverkat svensken att bli misstänksam mot främlingar av naturen. Vad händer egentligen när små barn lämnas på dagis och tvingas försöka hävda sig mot äldre totala främlingar? Blir det inte naturligt att sluta sig innåt och att vara misstänksam mot okända människor?